Ej Pappa?

[samverkan]

Hoppas det finns någon man som kan svara lite här. Jag har träffat en man som är 43 år. Han har varit signgel mest, bara korta förhållande, men aktiv i övrigt. Jag har fyra barn sedan tidigare och kan inte få fler barn. han har sagt att han själv inte vill ha barn så det har kännts lite så där. Lite oroande att han ändå vill ha barn, trots allt. Nu har han även sagt att han fatiserat ibland om att jag skulle berätta en överraskning, å att det skulle vara att jag var gravid, med honom. Men som jag tidigare sagt, så kan jag inte längre bli det. Utan jag har bett honom då att leta upp någon som kan ge honom det barn han vill ha, men det vägrar han. Han säger att han hellre är utan barn, än att han ska mista mig. Men min osäkerhet växer, jag är en kvinna, skulle gärna ha velat ge honom ett barn, men kan inte. ska jag kanske ta och bita ihop och lämna honom , istället för att gå omkring och i stort sett vänta på att han finner någon annan. han har ju en dröm, det vet jag ju, men den kan jag inte ge honom. Vad tror ni grabbar?

[Fredrik]

Jäkla svårt sånt där. Det enda som kan ge dig en lösning är en rak och enkel kommunikation med din man. Min erfarenhet, och jag hoppas bli uppbackad på det här, är att män generellt sett har ett enklare sätt att kommunicera än vad kvinnor har. Säger han att det är mer värdefullt för honom att vara med dig, trots att ni inte får ett gemensamt barn, ja, då är det förmodligen så.

Vill han ändå ha barn med dig, då är väl adoption det endaa kort som finns kvar. Antingen det, eller äggdonation men där är jag osäker på proceduren.

Hursom, lämna honom inte för vad du tror dig veta. Då lär du nog alltid gå kvar och fundera på vad som kunde ha varit.

Lycka till.

[samverkan]

Tack för ditt svar. Ja inte lätt alls. "Tyvärr " (*ler*) vet jag ju hur underbart det är att få barn, viken lyckokänsla, och vet hur förändrad och lycklig barnens pappa blev när de kom. Att vara det hindret för någon annan, som man åxå tycker mycket om, ja, de är svårt att gå omkring och bära på. Jag vet ju nu att han vill gärna ha barn, med mig. Innan har han aldrig velat. Han säger att visst har det hänt olyckor men, icke något barn. Jag ska be honom att kolla sina egna spermier först, är de ej aktiva, så är de ju lugnt ändå. Då kan han inte få barn, men är de full fart på ja då, då är de nog lika bra att gå skilda vägar. Jag tror annars att misstänksamheten, sorgen , saknaden ,kommer att tära på förhållandet. Å du. Tack för svaret!!

[Robbie]

Som Fredde sa: Vi grabbar funkar totalt annorlunda än ni damer. Och säger han att han hellre har dig och är barnlös, så är det högst troligt att han menar det. Bättre att vara ärlig redan från början än att det uppdagas när han propsar på ett läkarbesök för utredning på "problemet", eller hur?
Och nästan det viktigaste som Fredde sa: tro inte - vet istället. Det är värre att tro sig veta, än att ha svart på vitt och kvitto på vad som faktiskt gäller.

Visst kommer han säkert att bli lite deppig när han får reda på det, men åtmistone vart du ärlig och det kan du senare sova gott på.

Å andra sidan, säger han att han hellre är utan barn än dig och sen går när du berättar hur saker och ting ligger till, tjaaa då var han nog inget att ha trots allt. MEN - skulle han gå, ge honom en chans att smälta saker och ting. Kanske behövs det bara lite tid trots allt...

Hoppas det löser/löste sig och lycka till.

[samverkan]

Å vad ni verkar gulliga och sansade! J, jag måste ju berätta ordentligt hur jag känner det. Jag vill inte gå omkring med en rädsla av att han spanar in kvinnor som är fertila och att han går å drömmer om en en sådan som kan ge honom ett barn, Ska berätta att jag åxå skulle känna mig mer , tja vad man nu känner sig, om han går och kollar sina spermier, samtidigt, känns de så fel. ja ja. Är ju så rädd själv... Mina barn är ju rätt stora, åtminstone en, så snart får jag barnbarn!!! Så jag har de ju toppen! Vill så gärna dela med mig av den glädjen till honom, efterom deras egen pappa tyvärr är borta ur bilden. Nåja ska ta mig i kragen,och snacka ..Å super duper tack ska ni ha!! Kram på er!

[Tobias]

Ursprungligen postat av Robbie

Som Fredde sa: Vi grabbar funkar totalt annorlunda än ni damer.

Den där typen av billiga generaliseringarna och summeringarna av fattiga livserfarenheter är bland det värsta jag vet. ”Ni damer” och ”vi grabbar” som om män och kvinnor vore två homogena grupper med färre personliga särdrag än de mellan individer oavsett kön.

Till trådstartaren: det låter som du tar större hänsyn till vad alla andra vill och önskar sig än det som du själv vill och önskar dig. Du skriver om att ”ge” din man ett barn. Hur kan din man tro att du ska ”överraska” honom med ett besked om barn, om du inte är fertil? Det låter som att rådet om öppen- och tydlighet skulle lösa dina problem.