Tabu? Jag känner mig stressad över att bli pappa [Arkiv]

bruce wayne

2006-11-14, 19:46:39

Hej alla pappor !

I februari ska jag bli pappa. Jag är oerhört glad och stolt :) . Barnet är planerat sen en tid tillbaka. Så det är knappast en överraskning. Jag vill inte vara en gnällspik men jag känner mig stressad över en några saker bl.a. detta:

1. Ekonomi, allt känns så dyrt! Barnvagnar, blöjor, barnkläder etc. (jag vet att det kostar pengar att skaffa ett barn och uppfostra barn MEN...)

2. Tid, hur kommer man få tid till allt som ska och måste göras?

3. Jag kommer att få styra mitt liv i en annan rikting, några tips?
Jag har varit ungkarl länge och precis börja vänja mig med ett "svensson liv", så ska man ta ett i nästa steg till i okänd inriktning. Det känns läskigt...

4. Mina föräldrar och mina svärföräldrar, har börjat konkurera om vårat blivande barn. För en vecka sedan, så var det en het diskussion om dopklänningen.

5. Men det som känns extra stressande är att jag mentalt planerar VÄLDIGT lång fram i tiden för våran dotters framtid.

Förutom detta mår jag toppen ;) . Någon som känner igen sig av mina problem?

Lars

Fredrik

2006-11-14, 20:23:03

Tjena och välkommen till forumet bruce wayne!

Först och främst är ett såklart ett grattis på sin plats :) Planerat och allt, trevligt. Jag tror att du kommer att märka att du inte är ensam om att känna lite ågren över hur du ska få ihop framtiden.
1. Ekonomi, allt känns så dyrt! Barnvagnar, blöjor, barnkläder etc. (jag vet att det kostar pengar att skaffa ett barn och uppfostra barn MEN...)Du har alldeles rätt, att skaffa barn är att skaffa sig en utgift som bara fortsätter och fortsätter och fortsätter och... ja, du fattar nog ;) Men vad kan man göra då? Tja, det beror ju lite på hur ens privatekonomi ser ut. Känner man att man vill ha koll på kostnaderna så kan ju ett excelark vara på sin plats. Lista det som är absolut nödvändigt och sök sedan runt på nätet efter bra priser, utnyttja rabatter och kika på begagnade alternativ. Behöver man verkligen en sprillans ny barnvagn? Vi köpte en begagnad för halva nypriset och då var den bara ett år gammal!
2. Tid, hur kommer man få tid till allt som ska och måste göras?Tror att ängslan för tid hänger lite ihop med att man faktiskt inte i förväg kan veta hur vardagen kommer att se ut med det nyfödda barnet. Men, om du är det minsta som mig själv, så kommer du att glömma bort allt det där när den lille/lilla väl är hos er. Känslan går inte att beskriva, vi ville bara vara med vår lilla tjej och det där med tid blev väldigt irrelevant. Men visst, nog fick man försaka en del av ens liv som man tidigare tog för givet. Så var det ju såklart, på gott och ont (mest gott).
3. Jag kommer att få styra mitt liv i en annan rikting, några tips?
Jag har varit ungkarl länge och precis börja vänja mig med ett "svensson liv", så ska man ta ett i nästa steg till i okänd inriktning. Det känns läskigt...Klart det känns läskigt. Du har ju nada kontroll över det hela just nu. Men, du verkar ju väldigt förtjust i tanken på barnet och det får väl lov att vara det centrala. Vad finns det egentligen som du känner en oro över att behöva "ge upp"? Kompisar? uteliv? Hobbys? Det ordnar sig! Livet blir lite mer inrutat men ger man sig bara f*n på det så löser man det. Kommunikation med partnern är hemligheten ;)
4. Mina föräldrar och mina svärföräldrar, har börjat konkurera om vårat blivande barn. För en vecka sedan, så var det en het diskussion om dopklänningen.Tråkigt. Det du och dina svär-/föräldrar måste inse är att det är ert barn och att det är en förmån för dom att få vara med i dess liv! Ni som föräldrar bestämmer och måste vara tydliga med hur ni vill ha det för barnet. Ok, att ge en främling råd om hur han ska hantera en sån här situation är kanske lite förmätet, men jag tror på grundprincipen ;)
5. Men det som känns extra stressande är att jag mentalt planerar VÄLDIGT lång fram i tiden för våran dotters framtid.Har bara ett ord för dig: Pappaforum.se :D Häng med oss på forumets resa i papparymden så ska vi nog få rätsida på all stress/ågren/oro. Jag, hybris, nääädå ;)

Återigen, välkommen!

/Fredrik

bruce wayne

2006-11-14, 20:54:35

Hej Fredrik!

Tack för ett svar.

Först och främst är jag nöjd över att bara "skrika ut min frustation" bara det är känns skönt :) . Spontant tycker jag det känns skönt att det finns ett ställe att få ventilera sina känslor på. Jag tror inte jag är ensam att tycka det är jobbigt att bli pappa.

Apropå ekonomi. Man blir ju svettig bara man ser högen av saker man ska skaffa till Julia (Vi har redan namngivit vårat barn). Nappar, skötbord och barnvagnar listan och råden känns lång.

Den stora frågan är vad behöver man egentligen?

Lars

Leif

2006-11-14, 21:59:38

Den stora frågan är vad behöver man egentligen?

Väldigt mycket mindre än man tror innan man får sin första....

Väldans mycket kan man ju tjacka 2nd hand, det är ju inte så att en bebis direkt hinner slita ut sina kläder, de är urvuxna innan man vet ordet av.

Barnvagnen har vi nog använt max 15 gånger, vår lilla tjej har hela tiden hatat att ligga i vagn.

Spjälsäng användes knappt alls första halvåret, det går bra att samsova. Det undlättar även nattamning om din kvinna lär sig amma liggande, mer eller mindre i sömnen.

Skötbord.... Duger bra med en uppblåsbar sak från IKEA för 49:-, då är man även flexibel i var man kan byta på den lilla.

Det finns massor av fler grejer att spara stålar på, men detta var vad jag kommer på så där på momangen.

Det enda som barnet verkligen behöver är sina föräldrar. Inte grejer.

Lycka till!

Fredrik

2006-11-14, 22:03:00

Det enda som barnet verkligen behöver är sina föräldrar. Inte grejer.Den där var bra, den snor jag för framtida användande ;)

/Fredrik

Nellio

2006-11-15, 08:14:25

Det enda som barnet verkligen behöver är sina föräldrar. Inte grejer.

Det där lät som poesi i mina öron. Tack!

Ursäkta om jag blir lite klychig ett litet tag nu. Att bli pappa blir kanske den största förändringen i ens liv (näst efter sin egen födesel?). Det är det största ansvaret man kan tänka sig. Kommer man att räcka till? Hur f*n ska man vara funtad om man inte tycker det är läskigt att stå inför något sådant? Man hinner fundera ganska mycket under en graviditet - och det kan jag säga redan nu i vecka 12...

Sedan finns det ju en fantastisk lycka i det också, självklart! Den är för min del (ännu så länge i alla fall) betydligt större än oron. Det är svårt att ta hand om dubbla känslor - då behöver i alla fall jag pappaforum!

Mats

2006-11-15, 14:11:10

4. Mina föräldrar och mina svärföräldrar, har börjat konkurera om vårat blivande barn. För en vecka sedan, så var det en het diskussion om dopklänningen.

Spontant skulle jag säga att det är läge att redan nu försöka påtala det faktum att det är ert barn, inte svärföraldrarnas. Det spar antagligen en hel del problem längre fram. Läs lite vad Martin skrivit i denna tråd: http://pappaforum.se/forum/showthread.php?t=188

För övrigt har ni valt helt rätt namn på er dotter. :)

Daniel

2006-11-16, 19:18:00

Förutom detta mår jag toppen ;) . Någon som känner igen sig av mina problem?
Tror att majoriteten av pappor känner någon typ av stress och samtidigt stor glädje inför att bli pappa, speciellt förstagångs pappa. Precis som Nellio skrev är det med all sannolikhet största förändringen man kommer genom gå som vuxen.

För mig som är rätt nervös lagd så var graviditeten många gånger rätt påfrestande, alla möjliga tankar om allt - allt i från vad vi (och indirekt barnet) åt under dom nio månaderna, hur förlossningen kunde gå åt h*lvete till hur det ska gå för vårt barn när det blivit vuxen.

När det sen var dags och vi var på förlossningen så släppte en del av det, det blev fokus på den mamman. Sen när lill-tjej föddes så hade var jag sjukt orolig för att tappa henne först... men nu när hon är ett år så känns det redan som att det blivit mer naturligt, det rullar på lite mer och jag känner mig lite mer trygg som pappa. :)

Nog om mig, men jag hoppas att det ger lite tröst... ;)

Lite kommentarer till dina funderingar.

1. Det är sjukt dyrt, men som många andra tipsat om, man kan ju välja lite vad man köper, det är mycket junk som finns på barnbutikerna som man försöker sälja på oss föräldrar rookies. :)

2. Man får prioritera bort sånt man egentligen kan vara utan, typ slö kolla på TV, slösurfa etc. Det är rätt sjukt hur mycket tid man har egentligen. ;)

3. Det är sjukt läskigt, känns som att man behöver komma i det läget för att hamnar lite i rätt mindset. :)

Tycker Captain Kirk säger det bäst; "To boldly go where no man has gone before..." Ja, Star Trek filosofi funkar alltid! :D

4. Du måste läsa tråden som Mats tipsar om. :)

Det verkar vara oerhört vanligt att mor/farföräldrar tyckts tro att dom har all visdom och rätt att lägga sig i när barnbarn kommer. :(

5. Är övertygad om att dom flesta känner denna stress, vänta vara tills barnet kommer, så kommer allt falla på plats! :D

Skåne

2006-11-16, 21:47:25

Här kommer mina svar på dian funderingar.

Hej alla pappor !
Tjena!

Jag blev pappa för 2.5 månader sedan och här är min syn på det hela.

I februari ska jag bli pappa. Jag är oerhört glad och stolt :) . Barnet är planerat sen en tid tillbaka. Så det är knappast en överraskning. Jag vill inte vara en gnällspik men jag känner mig stressad över en några saker bl.a. detta:

1. Ekonomi, allt känns så dyrt! Barnvagnar, blöjor, barnkläder etc. (jag vet att det kostar pengar att skaffa ett barn och uppfostra barn MEN...)
Jo det kostar pengar, men det är kul. Ärligt talat har jag inte märkt nån skillnad. De extrakostnader som junior innebär med blöjor mjölkersättning o s v märks knappt om man ser till vad vi sparar på färre restaurangbesök, filmkvällar, krogrundor ellerspontanhelger till London.
Det är värt varenda öre och det går över.

2. Tid, hur kommer man få tid till allt som ska och måste göras?Du kommer att genomgå en omvandlig både fysiskt och mentalt. Du kommer spontant att kunna sova sittande och återgår till reptilstadiet. Tid är inget problem, eftersom du kommer bara att ha ett fokus. Du kommer att vara för trött för att spela badminton/squash/poker/allan de första månaderna. Och tro mig, du kommer inte att sakna nåt annat.

3. Jag kommer att få styra mitt liv i en annan rikting, några tips?
Jag har varit ungkarl länge och precis börja vänja mig med ett "svensson liv", så ska man ta ett i nästa steg till i okänd inriktning. Det känns läskigt...
Allt kommer att falla naturligt. Bara det faktum att du ens ställer dessa frågor är ett sundhetstecken.

4. Mina föräldrar och mina svärföräldrar, har börjat konkurera om vårat blivande barn. För en vecka sedan, så var det en het diskussion om dopklänningen.
Smörj in dom med grillolja och låt dem göra upp. Nä, ärligt talat har jag inget bra svar på den. Våra föräldrar uppför sig exemplariskt.

5. Men det som känns extra stressande är att jag mentalt planerar VÄLDIGT lång fram i tiden för våran dotters framtid.
Det är bra att tänka framåt, men att bekymra sig över vad hon kommer att syssla med när lyset släcks på klassfesten i nian är ingen idé. Fokusera på hur du skall få henne att somna lugnt när hon skriker helt omotiverat i april istället.

Förutom detta mår jag toppen ;) . Någon som känner igen sig av mina problem?

Lars
Känslan av ett eget barn är fantastisk.
Det kan aldrig vara ett problem.

Lycka till!

Daniel

2006-11-17, 18:54:27

Du kommer att genomgå en omvandlig både fysiskt och mentalt. Du kommer spontant att kunna sova sittande och återgår till reptilstadiet.
Känns så skönt att få det förklarat vad som har hänt med en! :D

Fredrik

2006-11-18, 11:30:20

Känns så skönt att få det förklarat vad som har hänt med en! :DVisst är det lite som Bullen, fast för vuxna :D

/Fredrik

bruce wayne

2006-11-18, 15:40:15

Fredrik

2006-11-18, 17:24:25

Hej alla pappor!

Jag bokar och buggar för alla inlägg :) . Det känns bra. Som vanligt tror man att man är "ENSAM" med sina funderingar, men uppenbarligen är det inte så. Vilket känns bra. Sen som jag skrev tidigare, just känslan att bara skrika ut sina känslor är bra. Igenkänning är ett wunderbar tool, eller hur :) Tycker ett av de största syften med pappaforum är att vi ska kunna ge varandra lite moraliskt stöd och vara en support då man känner sig allein och osäker. Och bara det att du tycker att det är skönt att få skriva av sig betyder mycket, åtminstone för mig. Då känns det som att vi fyller vårt syfte!

Roligt, roligt!

/Fredrik

Daniel

2006-11-23, 19:30:46

Jag gillar star trek filosofin skarpt, dvs på en okänd resa, jag får köpa en star trek uniform och ringa spock och navigera familjen mot det okända...
Haahaa... :D

För att bidra med mer ST visdom - Live Long and Prosper :cool:

Fredrik

2006-11-23, 20:43:50

Mer ST:

- There can be only one!

- You shall not pass!

- Luke, I am your father!

- Beep, beep!

:D

Apropå att köpa ST-uniform bruce_wayne så skulle du vart på Scifi-mässan i stockholm för några helger sen. Såg rätt många som var utklädda just så. Var inte själv inne på den mässan men såg flera av dom i Pressbyrån, köpandes latté. Smått komiskt :)

Kommer jag ihåg rätt, du samlar på batman-prylar? Hur kommer man på den idén?

/Fredrik

Kajsa H

2006-11-25, 10:06:34

Hej!
Ville bara komma med ett litet torrt inlägg om att det finns undersökningar som visar att blivande pappor upplever graviditeten som mer stressande än när barnet väl är fött, så du är inte ensam om att känna som du gör, och framförallt, det blir bara bättre o bättre framöver!

D e ju en himla stor omställning att få barn så det vore kanske konstigare om man inte alls hade funderingar, stress o oro kanske?

Lycka till med graviditet o bäbis, d e en rejält cool resa du gör nu!

Kajsa

bruce wayne

2006-11-25, 15:00:29

Hej Kajsa!

Tack för ett värmande svar. Jag utgår ifrån att det blir bra. Jag tror att också blir stressad över att man är ju inte så delaktig i processen, som mamman är. Man är utanför fast man är delaktig, på något konstigt sätt.

Som jag skrivit tidigare och fått respons på så var det skönt att bara få säga till andra pappor "jag är stressad över att bli pappa" och få en ryggdunk och att andra pappor säger "att allt är som det ska vara".
Bara det är känns skönt.

Jag har få kamrater som är i samma sits som mig. Så det är svårt att ta ett snack med liksinnade.

Kajsa, var hade läst om pappor känner sig stressade och blir lugna senare?

Lars

fimblo

2006-11-25, 21:50:30

4. Mina föräldrar och mina svärföräldrar, har börjat konkurera om vårat blivande barn. För en vecka sedan, så var det en het diskussion om dopklänningen.

Som Fredrik sa så är det en förmån för era föräldrar att kunna vara med. Försvunnen är tiden då du och din fru (sambo?) var barn och 'under' era föräldrar i hierarkin. Snart kommer du tänka på Julia och din fru när du tänker på 'din familj'.

Det är ibland svårt för vissa far- och morföräldrar att fatta det där.

Om dopklänningen- du kan ge dem en tankeställare genom att säga till dem att ni inte behöver en klassisk dopklänning eftersom ni tänkte köra en icke-religiös välkomstfest i äkta kalifornisk burning-man hippie-anda istället. Med mycket blommor, nakenhet och tvivelaktiga substanser :D.

Skämt åsido: Det låter som om de inte tänker på vad som passar henne och er bäst och istället tänker på deras respektiva traditioner.

bruce wayne

2006-11-26, 12:57:30

Hej alla pappor!

Tack för en intressant fundering angående dopklänningen. Jag tror mer att min mamma "tävlar" min sambos mamma om mest uppmärksamhet. Vilket känns jävligt onödigt. Jag undrar för vems nytta?

Lars

Fredrik

2006-11-26, 13:01:37

Vet du vad. Ibland ska man skita i alla funderingar och bara prata med inblandade parter så fort man får tillfälle. Vad tror du skulle hända om du tog din mamma avsides och sa rent ut: Vi känner att ni nästan tävlar om uppmärksamhet kring vårt barn och det sårar oss. Jag önskar att ni slutar och pratar mer öppet med oss istället!

Och så likadant med din svärmor såklart ;) Låt alla få smaka på kakan.

/Fredrik

Daniel

2006-11-26, 15:56:40

Tror precis som Fredrik att det är bra att ta tag i det hela nu innan det blir värre.

Med tanke på att det är föräldrar och svärföräldrar som kan vara bra att ha kontakten med så känns strategin "vi förstår att ni gör det här för att ni bryr er, men det är sjukt fel".

Attack, attack! :D

Daniel

2006-11-26, 16:04:09

Delade av samlar snacket till en ny tråd (http://pappaforum.se/forum/showthread.php?t=254). :)

Fredrik

2006-11-28, 11:09:39

Annars då bruce_wayne, blivit något lugnare apropå det här med det blivande pappaskapet?

Känner din fru/sambo likadant eller är hon uppe bland molnen? :D

bruce wayne

2006-11-28, 20:24:04

Hej!

Det mesta har lagt sig, men jag är fortfarande stressad över att tillvaron inte kommer att bli som förr. Men jag tror att när väl Julia dyker upp så kommer det mesta att släppa. Jag harn fått så mycket kloka råd och tips på pappaforum.

Min sambo? Hon är sitt äss just nu, gråter till allt HORMONERNA. Extreme Homemaker får hennes tårar att flöda extra mycket.

Lars

Fredrik

2006-11-28, 20:32:00

Haha, jo, på slutet när de kör på med lite extra mycket "Thank you Lord" och spelar tingel-tangel-musik varje gång de öppnar en dörr till ett nytt rum, då kan jag tänka mig att det blir känslosamt där hemma i tvsoffan ;) Har nog aldrig vart med om ett liknande program som spelar så mycket på folks känslor.

Men du, det börjar närma sig för er :) Har ni börjat med några förberedelser? Är du som parrotman och gör om ett sprillans nytt barnrum? ;) Köpt några bra barnprylar? Fått ordning på släkten?

bruce wayne

2006-11-28, 20:48:10

Hej igen!

Förbereda sig? Det finns en hel del att göra :)

Alla pappakurser, barnmorskan, försäkringskassan. träffarna är oändligt många

Få lugn och ro på mina svärföräldrar och föräldrar
Kolla formalia, dvs försäkringar osv...
Samla ihop det man behöver och det man inte behöver osv...
Övertala min kära sambo att man kan jobba MINDRE

som inte det vore nog så ska julen klämmas in i det hela samt att jag har lovat att snusa innan Julia föds. Jag började i söndags och det är TUFFT.

Fredrik

2006-11-28, 20:54:40

Men hur det än är så verkar du ju ha lite koll på vad som är att göra innan Julia tittar ut ;)

Och jag tolkar det som att du ska sluta snusa, inte börja ;) Jag jobbar på att sluta röka och det går sådär. Vet inte vad som kan vara jobbigast egentligen. Men det är tufft. Och det finns ju ingen anledning att fortsätta egentligen. Bara en massa toppenanledningar sluta :o

bruce wayne

2006-11-28, 20:58:24

Hej igen!

Jag vet att det behövs göras massor, men samtidigt så får man inte förhasta sig. Det vore underbart att ha ett färdigt rum till Julia. MEN låt det rummet få klart senare. De första 6 månaderna kommer hon inte använda rummet. Det viktiga är trots allt hon får en lugn start.

Lars

Fredrik

2006-11-28, 21:06:26

Helt rätt tänk. Se bara till att ni har klart med the essentials som behövs för att ta hand om den lilla. Resten fixar man varteftersom. Vi handlade nog på oss mer prylar än vi egentligen behövde innan Ella kom men det är nog ganska vanligt :)

bruce wayne

2006-11-28, 21:09:03

Hej!

I dagsläget Jag är extra oroad över överkonsumtion, när min sambo är på sitt humör;). Man får ta fram den stora plånboken och bara LE

Lars

Fredrik

2006-11-28, 21:10:46

Haha, keep the misses happy? :D

bruce wayne

2006-11-29, 11:08:56

Hej Fredrik!

Det gäller att välja rätt krig om man ska överleva.
Men om sanningen ska fram så är hennes argument knivskarpa så det mesta som investerinas är bra.

mvh

Lars

Daniel

2006-11-29, 11:49:38

Det mesta har lagt sig, men jag är fortfarande stressad över att tillvaron inte kommer att bli som förr. Men jag tror att när väl Julia dyker upp så kommer det mesta att släppa.
Det tror jag definitivt kommer släppa, sen är dom första 6 månaderna för dig som pappa förhållandevis lugna om man jämför med mamman som kommer få agera matmaskin 24/7.

Det är bara ställa in sig på att försöka underlätta för den nya familjen så gott det går genom att hjälpa så mycket man bara kan.

Allt eftersom barnet blir större ändras rutinerna kontinuerligt, så bli inte för bekväm vid en rytm för det tar inte mer än ett par veckor så har den lille bestämmt sig för att byta sömn/mat/bajs-rytm. :D

Fredrik

2006-11-29, 20:19:54

Allt eftersom barnet blir större ändras rutinerna kontinuerligt, så bli inte för bekväm vid en rytm för det tar inte mer än ett par veckor så har den lille bestämmt sig för att byta sömn/mat/bajs-rytm. :DGrattis Daniel, du har vunnit stora Dagens Sanning-priset ;)

Ska bli sjukt kul att se vad Ella har lärt sig nu när hon kommer hem imorn efter två veckors norgevistelse :D

Kajsa H

2006-11-29, 21:13:51

Kajsa, var hade läst om pappor känner sig stressade och blir lugna senare?

LarsDet läste jag i "The first-time fathers study: a prospective study of the mental health and sellbeing of men during the transition to parenthood" av John t Condon, Philip Boyce o Carolyn J Corkindale, en vetenskaplig artikel publicerae i Australian and new Zeeland Journal of Psychiatry 2004:38:65-64.

Om du är intresserad har jag just skrivit ett pm som handlar om pappor,och vägar man kan nå papporna i vården (pluggar till distriktssköterska), har fått massor av hjälp av det här forumet och det finns en del i arbetet som kanske kan va av intresse för en blivande pappa.

Om du skickar din mejladress i ett privat meddelande till mej så mejlar jag arbetet.
Kajsa

/fixade till quoten i inlägget! Fredrik, Pappaforum.se

Kajsa H

2006-11-29, 21:18:37

Varför lyckades inte jag få citatet i mitt inlägg ovan så där snyggt nersänkt som det blir för er andra när ni citerar tidigare text???
Kajsa

Skåne

2006-11-29, 21:22:44

Varför lyckades inte jag få citatet i mitt inlägg ovan så där snyggt nersänkt som det blir för er andra när ni citerar tidigare text???
Kajsa
Du råkade nog pilla bort den första "taggen" där det stod nåt i stil med [quote=bruce wayne] när du tog bort lite av texten. Det kan du fixa genom att klicka på ändraknappen eller så kommer säker Fredrik/Daniel att fixa det lite magiskt.

Fredrik

2006-11-29, 21:28:11

Varför lyckades inte jag få citatet i mitt inlägg ovan så där snyggt nersänkt som det blir för er andra när ni citerar tidigare text???
KajsaJo, det ska jag förklara så pedagogiskt(?) som möjligt! Om du vill kvotera ett helt inlägg så klickar du helt sonika på "Citera"-knappen som du finner i nedre, högra kanten på det aktuella inlägget.

Vill du kanske bara citera en del av någons inlägg så har du två möjligheter:

A) Klicka på sagda "Citera"-knapp och radera själv bort den text som du inte vill ha där.

B) Klipp och klistra ut den text du vill kvotera (markera och högerklicka precis som i Word). Klcika på "Svara"-knappen som om du skulle skriva ett vanligt inlägg. Klistra in din kopierade text. Markera texten igen och klicka på "Kvotering"-knappen som du finner ovanför inlägget (symbolen som ser ut som en pratruta)

Sååå, gör det som verkar enklast ;)

*edit* way ahead of you Skåne ;)

bruce wayne

2006-12-01, 18:06:04

Men hallå... ska vi snacka typografi eller pappaångest :rolleyes: ?

Lars

Daniel

2006-12-01, 18:55:25

Grattis Daniel, du har vunnit stora Dagens Sanning-priset ;)
Tack, tack! Truthiness (http://en.wikipedia.org/wiki/Truthiness) är min grej. :P

Det läste jag i "The first-time fathers study: a prospective study of the mental health and sellbeing of men during the transition to parenthood" av John t Condon, Philip Boyce o Carolyn J Corkindale, en vetenskaplig artikel publicerae i Australian and new Zeeland Journal of Psychiatry 2004:38:65-64.
Har nån länk till artikeln, eller är det bara tillgängligt via vissa databaser?

Vore rätt intressant att få läsa den!

Kajsa H

2006-12-01, 19:23:52

Tack, tack! Truthiness (http://en.wikipedia.org/wiki/Truthiness) är min grej. :P

Har nån länk till artikeln, eller är det bara tillgängligt via vissa databaser?

Vore rätt intressant att få läsa den!

De e en sån som bara är tillgänlig i vissa databaser... Fast jag är klar med min kopia så jag kan skicka den till dej om du vill? Mejla mej din adress så kommer den på posten.
Kajsa

Daniel

2006-12-04, 11:45:35

Kajsa H, låter klart intressant. Har du möjlighet att scanna in den kanske?

Kajsa H

2006-12-04, 20:40:48

E ju inte så himla haj på att scanna, tycker ett d e lite krångligt att få läsbart... Men jag e grym på att klistra frimärken på kuvert o lägga i postlådan :D

Fredrik

2006-12-04, 20:44:22

Hahahaha, lite komiskt att den ordinära postgången känns lite, tjaaaa, nittiotal :D

Men du bruce_wayne, det här med ångest som du känner/kännt över att komma att bli pappa, är det något du själv bär på eller är din sambo/fru likadan? Eller är det bara det att din ågren är över andra grejer?

bruce wayne

2006-12-04, 21:28:56

Daniel

2006-12-05, 10:13:22

Hur f*n lyckas man med det på ett bra sätt? Jag tror också en del av ångest ligger i att man inte vill misslyckas som pappa.
Jäkla bra fråga, med tanke på att uppgiften att vara pappa egentligen inte riktigt tar slut så känns det som att man inte riktigt kommer kunna utvärdera sin "prestation" inom snar framtid. :)

Tror att man får sikta på att göra det bästa av varje situation så att alla i familjen har det så bra som det bara är möjligt... själv är jag tyvärr inte där än! :p

Fredrik! Du undrade om min tjej också har ångest. Eftersom detta är ett pappaforum så diskuterar jag bara min synvinkel, kvinnor har tillräckligt med info och en barnmorska att prata med. Men spontan har tycker hon att graviditeten är jobbig.
Även om den blivande mamman har mer hjälp från samhället än den blivande pappan så är jag övertygad om att det är bra att bolla dina tankar med henne också.

Är rätt säker på att hon också känner viss osäkerhet och oro inför barnet, men även stor glädje och lycka... kanske. ;)

Fredrik

2006-12-05, 20:12:17

Det jag kände när jag börja skriva denna tråd var att jag var och är stolt och är glad över att bli pappa. MEN samtidigt är det inte helt ångestfritt. Livet får en annan inriktning och det är en resa som kan sluta bra eller dåligt. Självfallet ska jag göra allt som jag kan för att det ska bli bra. Bara det att man tar sig tid och frågar, pratar och resonerar kring sitt kommande pappaskap är nog det bästa sundhetstecken som fnns, må det vara online eller med nån kamrat i samma sits :)

Det är mycket saker att tänka på och ibland känns det okej och ibland är det jobbigt. Men jag tror också på något sätt inser att det är jag, tjejen och ett barn som ska forma ett liv ihop. Hur f*n lyckas man med det på ett bra sätt? Jag tror också en del av ångest ligger i att man inte vill misslyckas som pappa. Visst är det så! Nog låg jag och funderade ibland över hur tusan man skulle få alla bitar att gå ihop. Men, jäklar vad man växer med uppgiften, det måste jag bara säga! Har ibland känt mig handfallen inför vissa uppgifter men med mitt barn har det mesta känts naturligt. Ja, ok då, kanske inte riktigt allt, men nästan ;) Tro mig, gör man sig bara lite förberedd med de praktiska grejerna och ser till att man snackat med sin partner, då grejar man det här med barnbiten :)

Jag tror på något sätt att jag har fått en dimensson på det hela via pappaforumet dels via denna tråd, brev från andra pappor osv. Så stressen som var då har blivit ett färgspektra på tankegångar om framtiden som pappa...Sånt där kan man ju inte läsa för lite av ;) Men allvarligt, visst känns det som att forumet behövs, på någon nivå.