Risktagande i arbetslivet ?

[PaleRider]

Jag arbetar som väktare på en mindre ort, med andra ord så är det inte direkt nära till assistans från kollegor eller ordningsmakt om något skulle hända.

Min stilla undran är om det är fler än jag som börjat fundera allt sedan det blev klart att man skulle bli förälder på om man kommer att ta risker på ett annorlunda sätt?

Det är klart att jag alltid gör en snabb riskanalys i huvudet innan jag agerar redan i dagsläget, jag må vara värmlänning av födsel men för den delen skull inte helt korkad :D

[Barkis]

Mitt yrke som innesäljare är ganska riskfritt, men fram till förra året var det kul att hänga på festivaler och leva rövare på fritiden. Nu när småttingarna är snart 4 månader känns det inte som att man vill leva det livet. Högsta prioritet är sömn, så man orkar leka med de små!

Ett annat intresse att köra motorcykel är fortfarande kul, men man har blivit en väldigt defensiv förare sen man blev pappa. Att bli pappa påverkar en på många sätt! Till det bättre tycker jag själv... :)

[vinter02]

Ett annat intresse att köra motorcykel är fortfarande kul, men man har blivit en väldigt defensiv förare sen man blev pappa. Att bli pappa påverkar en på många sätt! Till det bättre tycker jag själv... :)

Jag har lagt hojåkandet på is så länge, dels för riskerna, men även av ekonomiska skäl, kostar ju en slant att ha en båge. Dom pengarna lägger jag på den kommande bäbisen istället :)

[Daniel]

PaleRider, välkommen till Pappaforum.se! :)

Nu har jag ett lågrisk jobb om man jämför med dig, att sitta framför en dator ger inte så mycket direkta yttre risker utan mer en långsam död. :)

Men jag kan tänka mig att man funderar en extra gång om man har barn och ett riskfyllt yrke, om det är något som oroar dig kanske det är vettigt att byta jobb?

[Philly]

Jobbar med som väktare och jobbar i Lund nu men var i malmö innan.
Just nu jobbar jag med ganska ensam men känner inte mig mer orolig efter jag fick mitt barn.
Det är ju ganska liten % att det händer något allvarligt i vårt yrke. Men klart ska man va lite extra försiktig när man åker på larm m.m.
Att ha bra utrustning som skyddsväst, batong m.m. gör ju en lite mer säker.

PS: Polisen tar alltid lång tid på sig att komma även om man har dom nära :)

[Daniel]

Philly, åker man ut ensam även på larm etc? Känns som att man borde vara två åtminstone...

[frefe]

Tjena PaleRider och ni andra glada gossar!
Trodde aldrig jag skulle bli en "forumkille" men ser man på :).

Jag har en i 10 veckan gravid flickvän. Har innan, trots att vi pratat om barn ett tag inte funderat så mycket över mitt val av arbete. Jag jobbar i Försvarsmakten och har nu också såklart börjat fundera en del på riskerna i jobbet.

En annan sak för mig är ju också det faktum att jag med jämna mellanrum kommer att behöva tjänstgöra utomlands...något som jag iofs älskar men...
Jag har kollegor som varit med mig utomlands trots att de har haft nyfödda hemma...har alltid tänkt hur fan kan de? Men snart är jag väl i samma sits själv.Riskerna är väl en sak här, men man missar ju så mycket tid ihop?
Detta är ju såklart inte bara ett problem i mitt yrke, även många andra reser ju mycket i jobbet, vad tror ni, någon som har erfarenheter från mycket "missad tid"?

By the way är jag nu i spänd förväntan på att se om vi kommer att få en dotter, tydligen bidrar vår högfrekventa radiostrålning att stridsvagnskillar bara får döttrar :)

[Robbie]

Risktagande i yrket? Jo, en del. Man tänker ju sig för lite annorlunda när man hänger 50 meter upp eller står i ett slutet rum eller uppe på en maskin som innehåller ånga.
Men oftast finns det ju riskkalkyler eller skyddsanordningar att använda. Det mesta i mitt jobb är kalkylerade risker och det räcker oftast att använda skallen och "tänka efter före". Jag tänker ju inte klättra ut genom rutan fler gånger för att nå hela vägen till det andra fönstret när jag står åtta våningar upp och tvättar fönster.

Men visst ändrar man sina resonomang när man får barn.

[Tobbe]

Grattis och välkommen hit Frefre! :)

Själv pluggar jag nu och när jag börjar jobba kommer det vara bakom ett skrivbord, så där blir det väl så riskfritt som det går att få det.

Däremot kör jag motorcykel på fritiden, och där händer det ju ibland lite olyckor. I normala fall säger min sambo inte så mycket om det, men tidigare i år körde jag omkull och bröt ett finger. Då fick jag höra kommentarer som "nästa gång blir det väl nacken?", "ska jag stå här själv med ett barn utan pappa om det händer nått värre nästa gång?" och så vidare. Jag känner en kille som sitter i rullstol förlamad från bröstet och neråt efter att ha kört omkull med sin motorcykel.

Än så länge tänker jag inte så mycket på det, men jag vet ju inte hur jag kommer resonera sen när jag har en liten dotter där hemma. Då kanske jag inte tycker det är värt riskerna att köra längre, i alla fall på det sättet jag kör nu.

[Daniel]

frefe, välkommen till Pappaforum.se! :D

Det gäller oftast att hitta rätt forum att hänga på, innerst inne är vi forum-bums allihopa. ;)

Är det i stridande situationer du befinner dig i? Om inte så känns det ju helt lugnt, annars så skulle jag nog personligen nog försöka byta, det känns inte helt bra att familjen ska behöva oroa sig för att man inte kommer hem från sitt jobb, det är ju trots allt bara ett jobb...

[Philly]

Jepp Daniel... Man åker ensam på larm. Men visst kan man få med en till om man frågar och dom har tid att följa med.
Men jobbar man som PaleRider på en liten ort så är det mycket ensamt.
Efter 7 år som väktare så kan man känna på sig ganska bra om det är falsk larm eller inte.
Men det är riktigt kul att köra på larm. Blir aldrig trött på det. Och ibland vill man ha lite action

[Daniel]

Philly, trygghetsnarkoman så jag är så känns det farligt med "lite action". :)